FINT

KANINER, jag har gått och kärat ner mig totalt i dessa små varelser. kanin ska jag skaffa, någongång.

FINA pojkar, oh. vad mer kan jag säga?

MUSIKEN kan verkligen få en att känna, sakna, förändras.

MYSIGA vinkvällar, inlindade i filtar uppkrypen i en soffa någonstans. med människor, eller människan, som får en att må sådär bra som ingen annan kan.

KÄRLEK måste väl ändå vara det finaste som finns. bortsett från olycklig kärlek. när ska det bli min tur?

middes special

lite onsdags mys hos martina med glögg och bonde söker fru är aldrig fel.

måste bara säga..

.. har jag jävligt med tur så kommer jag få se ERIK HASSLE i london!! tre veckor kvar, tre veckor kvar, tre veckor kvar!

-

Du är min hjälte för du vågar vara rak
Du är min hjälte för du är precis så svag som jag
och hjälp mig jag behöver dig igen igen igen

Och du känner att staden är precis som staden alltid varit
I väntan på en lång kall vinter
Och du säger att saknad kan man lära sig att leva med ibland
Genom en iskall vinter

de där kyssarna som smakar alkohol och cigaretter

jag vill ha fredagkväll! jag behöver få umgås med folk som får mig att må bra.

såhär sent en lördagskväll..

Har ikväll finslipat lite på talet som jag ska hålla på måndag. Ska nu skriva ett pm och välja ut nån bild eller text från häftet.
Och ja!! TEAM OLA vann körslaget. Dom var helt klart bäst.
Märker att jag har verkligen ingenting att skriva om. Hahha. Ohändelserikt liv eller vad?! Kan någon bara överraska och chockera mig? Visa att mänskligheten inte är så jävla trögfattad och tjockflytande som den verkar många gånger. Visa, våga, vinna och förändra. Vidga vyerna lite, sluta leva efter gränser och normer. Vet ni hur mycket roligare och mer upplevelserika era liv skulle vara då? Kan vi inte bara för en natt låsas att vi är seriemördare, golddiggers i Las fucking Vegas, slynor, brottslingar - you name it.
Alla är så fega och mainstream och jag undrar om det är jag som är dum i huvudet eller om verkligen precis alla andra är det.

en natt precis som alla andra

det är han som alltid är skarp i det suddiga
tyst och pratar med en varm ton
och ett sug i blicken
fast hela han är så mörk och vacker på något sätt
med porslinshy och långra ögonfransar
samma tystnad och mystik över leendet

och jag vet hur han ser ut i skenet från en dataskärm
i mörkret mellan träden
i solen en sommardag
vet hur han ser ut full och nykter
vet hur han ser ut i kalsonger
utan kalsonger, och i mjukisbyxor
hur han ser ut när han kysser mig
- och när han kysser någon annan

hur han håller en cigarett och hur han blåser ut röken
hur han känns under mina armar
jag vet hur hans fingrar känns mot min nakna kropp
jag vet hur han smakar
hur han ser mig i ögon
hur han bara syns på tusen meters avstånd

i en folkmassa kan jag skilja hans röst från dom andra
jag vet hur han skiner vart han än är

för jag har sparat varje liten sekund inombords
varje liten sekvens och minnesbild av honom
ljud och dofter och känslor och upplevelser
och han är lika vacker i varje bit
varenda bråkdel av minnena
lika oemotståndlig lika hisnande och lika mystisk och lika fin

och det är det som håller mig vaken varje natt
denna natt precis som alla andra

när när när ska vi ses igen?
jag tror jag saknar dig

Nu tackar jag för mig och säger godnatt.

inatt sover jag med dig i mina tankar ♥

♥

Jag tror seriöst jag har funnit världens finaste låt (nej amanda, det är varken ola eller robin), den är dessutom på färöiska, tror jag. Brandur heter pojken. Hvat var tao heter låten.