en natt precis som alla andra

det är han som alltid är skarp i det suddiga
tyst och pratar med en varm ton
och ett sug i blicken
fast hela han är så mörk och vacker på något sätt
med porslinshy och långra ögonfransar
samma tystnad och mystik över leendet

och jag vet hur han ser ut i skenet från en dataskärm
i mörkret mellan träden
i solen en sommardag
vet hur han ser ut full och nykter
vet hur han ser ut i kalsonger
utan kalsonger, och i mjukisbyxor
hur han ser ut när han kysser mig
- och när han kysser någon annan

hur han håller en cigarett och hur han blåser ut röken
hur han känns under mina armar
jag vet hur hans fingrar känns mot min nakna kropp
jag vet hur han smakar
hur han ser mig i ögon
hur han bara syns på tusen meters avstånd

i en folkmassa kan jag skilja hans röst från dom andra
jag vet hur han skiner vart han än är

för jag har sparat varje liten sekund inombords
varje liten sekvens och minnesbild av honom
ljud och dofter och känslor och upplevelser
och han är lika vacker i varje bit
varenda bråkdel av minnena
lika oemotståndlig lika hisnande och lika mystisk och lika fin

och det är det som håller mig vaken varje natt
denna natt precis som alla andra

när när när ska vi ses igen?
jag tror jag saknar dig