varit utan dator nästan en månad. och jag överlevde!
vad har hänt sen sist? jag har: busat massor med lillprinsen, kört sönder bilen, sökt jobb, börjat på miroi, jobbat på en affärsidé, kört in i en älg med bilen så den gick sönder - igen, mer prinsar och lite hockey och så. rätt bra månad, bortsett från älgen och affärsidén som inte kommer bli av - än. nu blir det att söka och hitta jobb eller utbildning i stockholm. för hur länge måste/kan jag stå ut med övik? hoppas på en utgång i helgen med flickorna, har fan inte sett dom sen nyår. och elle har stuckit till kiruna. det sämsta som kunde hända typ. ska ta och boka en resa till london snart. för lite kul ska man väl få ha.. ja.
måndag, februari 13, 2012
lördag, januari 21, 2012
DÖDENS DÖD & LITE HOCKEY
dom visar två grymma matcher ikväll på en kanal vi faktiskt har! så där var min kväll och natt räddad. synd bara att jag inte känner någon lika hockeyintresserad som jag så man slipper sitta hemma själv och titta. får helt enkelt hitta mig en hockeyspelare. m-m-mmm! förövrigt verkar allt jag tar i som har med elektronik att göra bara gå sönder. min mobil vill aldrig ladda klart så jag har typ aldrig batteri i den, och nu vill min dator inte heller ladda så den lär väl dö när som helst. sen har jag lyckats slarva bort laddaren till systemkameran. kul.. väldigt kul! nej, men dyrt om inte annat. och på tal om el, typ, så har vi haft strömavbrott. först hörde jag kattspöken och när jag sa att jag hörde röster då skulle D ta in mig på psyket, men då sa jag att det bara var tv'n som slogs på. true story.
onsdag, januari 18, 2012
ska vi göra något äckligt, baby?
som amanda en gång sa: "ingen sommar utan festivaltrash". och jag vill ha sommar och festivaltrash nu! men man kan inte få allt. MEN EN FIKA SNART KANSKE, AMANDA?! måste ba komma och hälsa på dig i västerås först. detta år. jag lovar. nu ska jag i alla fall iväg och boxa bort träningsvärken.
tisdag, januari 17, 2012
OKEJ, DET HÄR SKA INTE BLI EN TRÄNINGSBLOGG MEEEN..
måndag, januari 16, 2012
söndag, januari 15, 2012
nästan som i frankrike, men det var det inte.
och där gick jag med vitlöksbaugetter i ena handen och en flaska vin i andra. nästan som i frankrike, men det var det inte. kylan hade tagit ett rejält tag om mitt ansikte nu. i fickan spelades en kort melodi. ett sms. jag satte vinflaskan under armen för att kunna ta fram mobilen. skenet från skärmen lyste upp mitt ansikte i mörkret. det var nästan bländande. "3 meddelanden". tydligen hade jag inte hört när dom andra två smsen kommit. och alla var från honom. han ville att jag och han skulle träffas. han ville att jag och han skulle dricka vin. han ville att jag och han skulle prata om framtiden. jag sa att jag skulle på middag och att jag och han får träffas en annan dag. under hela middag kunde jag bara tänka på en sak. klockan var över ett på natten när jag skulle gå hem igen. utan vitlöksbaugette i ena handen och utan vinflaska i den andra. den kalla januarikvällen hade blivit en ännu kallare januarinatt. jag ville ringa honom men det var för kallt för att ens röra munnen. då kom den där melodin igen. han ville att jag skulle komma över och att det spelade ingen roll hur sent det skulle bli. jag tvekade lite men vinet i mig sa åt mig att vända om, det gjorde även värmen i mitt hjärta som jag kände när jag tänkte på honom. så jag vände om. jag fick skjuts av en kompis till grannstaden som han bor i. en timme tog det. vi talade om våran konstiga gemensamma vän, katter, lyssnade på rock och rökte alldeles för många cigaretter. väl framme utanför hans lägenhetshus tog jag ännu en cigarett för att försöka bli mindre nervös. släckte den under mina billiga tygskor och slog sedan in portkoden som han lärt mig. all nervositet försvann så fort jag öppnade ytterdörren. jag sprang upp för alla fem trappor istället för att ta hissen. tryckte på ringklockan tre gånger men slet sedan upp dörren i brist på tålamod. han var på väg till dörren för att öppna, endast klädd i ett par gråa mjukisbyxor. jag slängde mig i hans famn och han kysste mig som han aldrig gjort förr. hårt och intensivt men slutade tvärt. han sa att han inte gillar cigaretter men att han kunde leva med det om han fick leva med mig. och jag kände den där känslan alla pratar om men som jag aldrig känt. att jag och han är vi. och det är tack vare honom. och en flaska vin.
torsdag, januari 12, 2012
NÄR ETT LITET MEJL KAN BETYDA SÅ MYCKET.
måndag, januari 09, 2012
090112
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










